Rehab- och uppbyggnadsträning – vad innebär det hos oss på Klinikum? 

Vår bakgrund till tjänsten ”Rehab- och uppbyggnadsträning” är att vi har upptäckt att det finns ett ”tomrum” mellan avslutad rehab efter skada och att ta nästa steg till att börja träna styrketräning. Vår uppfattning är att rehab gärna ”flyter ut i sanden” och att det är sällan nästa steg tas för att bygga upp sin kropp igen för att förebygga skador. Vi tycker också att vi ser att efter avslutad behandling hos oss att steget mot träning oftast är en utmaning.

Därför har vi på Klinikum skapat en möjlighet för våra klienter och andra personer i behov, att fullfölja sin rehab och ta nästa steg i sin träning. Vi kallar det för rehab- och uppbyggnadsträning.

Syfte med tjänsten rehab- och uppbyggnadsträning är att hjälpa våra klienter att börja träna för att kroppen ska kunna hålla på lång sikt, att man ska kunna utföra sina intressen utan att få ont och att kroppen ska må bra generellt.

Målet är att få våra patienter och klienter att må bra och det gör vi genom att vi arbetar i team med de som behöver både kiropraktisk behandling och hjälp med rehab/uppbyggnadsträning. Vi har kiropraktorer, massageterapeuter, PT (rehab och nästa steg i träning), coachning och vi följer upp våra klienter i tre veckors perioder. Vid behov av andra behandlingar så har vi ett brett nätverk av specialister.

Muskelknutar?

Ömma punkter i muskler och muskelfästen, även kallat myofasciella triggerpunkter är ett relativt vanligt förekommande tillstånd i kroppen muskler och muskelsenor.

En triggerpunkt eller i dagligt tal ”muskelknuta” är en ofarlig men ibland besvärande företeelse som uppstår i muskelfibrerna när de aktiveras över längre tid och inte får paus för återhämtning och avslappning. Triggerpunkten uppstår vanligtvis i områden av muskulaturen eller muskelsenan som är mer utsatt för långvarig statisk, repetitiv eller monoton aktivering.

Triggerpunkterna kan orsaka molande, obehaglig värk ständigt närvarande eller som uppkommer när du arbetar med muskeln. Det kluriga med triggerpunkter är dock att de ofta inte sitter i det området som värker.

En aktiv triggerpunkt i en av skuldrans muskler kan till exempel ge värk i armen.

En av de vanligaste triggerpunktssmärtorna är spänningshuvudvärk, den man får av att sitta med dålig hållning, till exempel framför en dator. Nackmusklerna får jobba statiskt hela tiden för att bibehålla huvudets tyngd och kan vid långvarigt statiskt arbete utlösa en värk som känns i nedre delen av pannan och bakom ögonen.

Alla kroppens muskler och muskelsenor har även invävda känselreceptorer som kontrollerar muskeln och senans belastning vid rörelse som tillsammans med örats balansorgan och vår syn kontrollerar balans och aktiviteten i vår hållningsmuskulatur.

Om vävnaden utsätts för tungt eller lätt långvarig statisk, repetitivt eller monotont arbete försämras cirkulationen i muskeln och kan om belastning kvarstår orsaka aktivering av smärtreceptorena och ökad smärtgenerering av nervsystemet.

Ca 50 % av alla arbets- och motionsskador är orsakat av överbelastningsskador och inte allt för sällan är muskler och muskelsenor den drabbade vävnaden.

Symtom

·         Smärtande kännbar spänning i muskulatur, som ökar smärta lokalt samt utstrålande smärta när tryck appliceras på affekterad punkt.

·         Vid tryck reproduceras symtomen som en utstrålande känsla (smärta, stickning, domningar och svaghetskänsla)

·         Nedsatt rörelse i muskeln

·         Muskeln är spänd, blir snabbt trött och smärtan även efter att aktivitet/rörelse minskar.

·         Ibland känsla av kyla, ”gåshud” eller ökad värme i området.

Hur kan då triggerpunkter te sig ”områdesspecifikt”?

Axel/skuldra: Ömma muskelspänningar som ger utstrålande smärta/domningar/stickningar/kraf.tlöshet och tyngdkänsla i arm och hand

Höftledsmuskultur: ischiasliknande smärta med utstrålningar i framsida lår samt ner i fot.

Sätesmuskulatur: ischiasliknande smärta, baksida lår samt ner i fot.

Nacke: Spänningshuvudsvärk, synrubbningar, yrsel.

Orsak 

Inaktiv/stillasittande livsstil

Övervikt

Dåligt cirkulation i muskeln (dålig kondition)

Dålig koordination

Arv

Stress

Trauma (whiplash ex)

Bristande postural hållning

Dålig Ergonomi

Bristande sömn eller sömnrubbningar

Ångest och depression

Behandling

Du kan själv lindra smärtan och värken genom att öka cirkulationen, genom att röra på dig dynamiskt ökar blodgenomströmningen till och från muskeln vilket kan lindra värken och smärtan. En rask promenad, träning, avslappning eller massagebehandling kan bidra till att smärtsymtomen lindras självmant.

Har du haft besvären en längre tid och smärtan och värken kvarstår kan en mer grundlig undersökning av symtomen behövas för att komma till bukt med besvären.

Vid symtom på myofasciella smärtbesvär är Kiropraktisk behandling tacksam för att lindra smärtbesvär och återhämtning för muskulaturen. En viktig åtgärd är att anpassa arbets- eller aktiviteten som utlöst besvären samt att genom noggrann undersökning utesluta underliggande sjukdom eller inflammtion.

Risken för långvariga smärtbesvär ökar om du går med smärta och besvär över längre tid och ökar då även risken för att andra leder, muskler och senor skall överbelastas genom att

Ditt rörelsemönster försöker avlasta det smärtande området. Smärta som inte lindras orsakar minskad funktion och välmående för den drabbade individen.

Prognosen vid myofasciella smärtbesvär är god och chansen för att bli smärtfri ökar om diagnos kan ställas och behandling och rehabilitering kan initieras omgående för att avlasta det inflammerade området och bidra till läkningsprocessen. 

Vi som leg. Kiropraktorer hjälper dig att identifiera utlösande faktorer, behandlar symtom och därmed effektivisera läkningsprocessen. Vi har gedigen utbildning och erfarenhet inom diagnostisering och behandling av både akuta och långvariga smärtbesvär i kroppens rörelseapparat. Manipulationsbehandling förbättrar rörlighet och funktion och kompletteras med mjukdelsbehandling av muskler, stretch och råd om alternativ träning och ergonomi för att du skall bli av med dina besvär och undvika framtida och långvariga smärttillstånd. 

Djupgående massage kombinerad med triggerpunktsbehandling är även ett bra alternativ vid myofasciella smärtbesvär.

Allt gott,

 /Ida, Linn, Yvonne och Malin

Klinikum välkomnar Malin Langley som ny massageterapeut!

Malin har bedrivit verksamhet med massage under lång tid och har nu valt att fortsätta hos oss för att utveckla verksamheten. Malin kommer erbjuda djupgående massagebehandling samt bindvävsmassage.

Massagetider finner ni i vår tidsbokning online alternativt via telefon.

Vi är specialiserade på smärta och stelhetsbesvär från rörelseapparaten.

När söker man till oss?

• Smärta eller värk i någon av kroppens leder eller muskler. Som kiropraktorer är vi utbildade att diagnostisera och behandla alla kroppens leder och muskler.
• Stelhet, som många upplever leder till smärta eller begränsning från att utföra en aktivitet eller hobby.

Behandling underlättar ofta för patientens tillstånd relatitv snabbt, men för att få bestående resultat krävs ett visst eget arbete också.

Ergonomisk rådgivning och enklare övningar för att ”få igång” en muskelgrupp efter smärta eller stelhet är självklara saker att skicka med vid besöket.

Men ofta är det utvecklande och välbehövligt med ett besök hos vår rehabterapeut (även PT) för individuell bedömning för att stärka kroppen och kunna ta nästa steg med träningen. Målet kan vara att bli smärtfri, bli starkare, eller till och med börja med en aktivitet man tidigare fått avstå. Rehabprogrammen sträcker sig ofta om 3 månader och vi är tillängliga på telefon och mail vid frågor eller hjälp under tiden.

Våra värderingar 

Vi värdesätter varje enskild patients behov, och vi vill låta det märkas genom vår lyhördhet och tillgänglighet. 

Så varmt välkoma till oss på Klinikum!!

/Linn, Ida & Yvonne

Smärta i ländryggen är ett vanligt förekommande tillstånd. Besvären kan komma gradvis med ökande värk och trötthetskänsla eller som hastigt påkommen huggsmärta med krampkänsla i ryggmusklerna som varierar beroende av kroppsställning. Smärtan uppkommer ofta i samband med ett lyft eller sidovridning av bål/rygg.

Smärta har en viktig funktion

Smärta är en signal (bortsett från träningsvärk) på att din rygg överbelastats. Smärta är en inbyggd, viktig varningssignal som skall varna dig för att vävnad är skadad eller hotas att skadas om belastningen fortgår.

Smärtan kommer av överbelastning men även skada

Smärtan i ländryggen kommer vanligtvis från överbelastad muskulatur eller från rörelseinskränkta leder och dess kringliggande strukturer. Orsaken till att smärtan uppstår kan vara ogynnsam hållning, monoton/statisk arbetsställning, stress, överansträngning, överrörlighet, svag bålmuskulatur eller strama muskler i säte, baksida lår och höftböjare.

Det finns tillstånd där symtom kombinerade med ländryggssmärta är befogat att söka akut hjälp för hos läkare:

·      Motorisk svaghet i båda benen samt känselstörningar

·      Ingen känsel i och runt ändtarmsöppning och könsorgan (ridbyxanestesi)

·      Förlust av kontroll över urinblåsa och tarmfunktion

·      Smärta i bröstkorg och mage eller känner dig ordentligt sjuk och har feber

Dessa symtom tyder på skada och bör undersökas skyndsamt.

Vad gör vi kiropraktorer för dig med smärtbesvär som kan härledas till leder- och/eller muskler?

Vi som legitimerade kiropraktorer behandlar ländryggssmärta som är ett vanligt förekommande symtom. När du bokar behandling hos oss gör vi en noggrann undersökning av ryggradens leder och muskler för att på så sätt diagnostisera spänningar, ändrade rörelsemönster och eventuella skador för att hjälpa dig att hitta orsakerna till varför du har ont. Behandling och upplägg av rehab varierar beroende av orsak och därför finns ingen "färdig" modell att applicera på alla med detta symtom. 

Vad kan jag själv göra?

Du kan själv lindra smärtan genom att avlasta och vila musklerna i en smärtfri position. Ett exempel är att ligga ner med en kudde under svanken och benen upplagda på en stol/pall. Aktivitet som inte triggar smärtan är bra att utföra, exempelvis korta promenader kan symtomlindra genom att främja blodcirkulationen till ryggens leder och muskulatur. 

Det kanske allra viktigaste du kan göra för din ländrygg på sikt är att verkligen fundera kring din ergonomi i vardagen. Ex är det väldigt vanligt att man inte jobbar med bål och sätesmuskler vid lyft, utan låter ryggen arbeta. Stelhet i höfter kanske gör att du undviker att böja på benen och böjer dig framåt och lägger belastningen på ländryggen istället. 

När du står och lagar mat hemma - hänger du i höften, eller kanske står helt avslappnad? Har du stor rörlighet i svanken (svankig) finns det stor risk för att muskulaturen i ländryggen "står på" hela tiden och blir överbelastade. Spänn rumpan! så avlastar du ländryggen. Hur sitter du i soffan? Antagligen med ländryggen böjd, eftersom många modeller knappt tillåter en normalt konstruerad människa att kunna sitta normalt eftersom de är så djupa. Ländryggen mår inte bra av att befinna sig i den positionen särskilt länge. Lägg därtill stillasittande på arbetet och kanske pendling i bil varje dag, så har du svaret på varför ländryggen värker.

Smärtan tar i regel längre tid på sig att försvinna vid inaktivitet såsom långvarigt sängliggande, sittande osv. Rör på dig för ökad blodcirkulation och främjad läkning!

Vill du rådfråga oss om dina besvär eller veta mer är du alltid välkommen att ringa oss på tel 08- 55 00 55 55.

Allt gott!

/Ida, Linn & Yvonne

När snön kommer i mängder är det många triggas av att få komma loss från distansarbetet ut för att skotta. Snöskottning är ett tungt arbete, och det är lätt hänt att man använder fel teknik och därmed riskerar att överbelasta ryggen och få ryggskott. Det var ju ett par månader/kvartal sedan du sist utförde arbetet.

Värm gärna upp kroppen en stund innan skyfflandet och sätt timern som en påminnelse, då den flitiga händige kontorsarbetaren tappar tidsperspektiv och även tar grannens uppfart när ”man ändå är igång”.

Människan kan utföra och inta de flesta arbetsrörelser och arbetsställningar utan att ta skada av dem. Kroppen är byggd för rörelse och belastning och mår bra av det, så länge det finns variation i rörelserna och belastningen samt möjlighet att återhämta sig.

Risken för besvär ökar vid arbete i kraftigt böjda, sträckta eller vridna arbetsställningar. Leder som belastas när de är maximalt böjda eller sträckta är mer utsatta. 

Det blir svårare att hinna återhämta sig om rörelser upprepas ofta eller pågår under en längre tid och då ökar risken för besvär.

Tips!

• Tänk på att använda benen i första hand när du lyfter, och undvik roterande bålrörelser så att du inte anstränger ryggen mer än nödvändigt.

• Håll skyffeln nära kroppen och lasta inte för mycket på spaden på en gång!

• Försök skotta snön framför dig, 

• Om det är möjligt att variera åt vilket håll du lyfter så gör det. Det minskar påfrestningen på ryggradens diskar och muskler.

• Börjar du känna dig trött i ländryggen, fortsätt då inte att skotta utan vila en liten stund och fortsätt därefter igen.

Skulle olyckan att drabbas av ryggskott inträffa så är vi på Klinikum redo att ta emot dig! Återhämtning sker snabbare när den akuta smärtreflexen bryts med kiropraktisk behandling.

Trevlig vecka!

Önskar

/Ida, Linn och Yvonne